
Utan program skulle det inte gå att göra något med datorn om man inte programmerade datorn själv. En del av programmen är mycket mångsidiga verktyg och en del är mindre hjälpmedel. En särskild grupp program är operativsystemen.
Många program, i synnerhet operativsystemen, är oftast en nästan omärkbar del av användningen av datorn. Först när datorn inte fungerar som man önskar, märker man många saker som har att göra med programmen. Orsaken kan vara ett fel, ett utrustningsfel eller någon annan störning i programmen.
Upphovsrättslagen skyddar också dataprogrammens upphovsmän. Spridningen och användningen av programmen regleras också med hjälp av programvarulicenser som är avtal mellan upphovsmännen och användaren.
De flesta avgiftsbelagda program med licens tillåter att programmet används i en maskin eller av en användare i flera maskiner. Licensen kan vara i kraft tillsvidare eller under en tidsbestämd period. Dessa samt t.ex. de flesta program som sprids med hjälp av reklamfinansiering är kommersiella program.
De program som får spridas fritt och som är mest kända kallas program med öppen källkod. Med den källkod som fås i samband med programmet eller som kan fås separat, kan vem som helst delta i att utveckla programmet och forma programmet att motsvara de egna behoven.
Det kan även ingå andra begränsningar för program med öppen källkod samt för andra program som får spridas fritt och som är gratis. Dessa framgår av programmets licens. T.ex. begränsar GPL-licensen programmets användning som en del av ett kommersiellt program och det finns några freeware-program som inte får spridas vidare utan upphovsmannens tillstånd. Upphovsmännen till shareware-program ber ofta programanvändaren att betala en frivillig avgift.
| Sidan uppdaterad 12.11.2008 | Utskrivbar version |

